Valplattform Karlskoga 2018

Valplattform för Liberalerna i Karlskoga 2018

Frihet, god vård, trygghet, bra skola, sammanhållning

När vi går till val hösten 2018 är det precis hundra år sedan allmän och lika rösträtt för vuxna kvinnor och män infördes i Sverige på förslag av en liberal statsminister. Samtidigt lever vi i en tid då den liberala demokratin är mer trängd än på länge runtom i världen. Grundstenar i en fungerande demokrati som fria media och oberoende domstolar rullas undan inte bara i Ryssland och Kina utan även i vårt grannland Polen och i USA driver presidenten twitterkrig mot press och domstolar.

Demokratin, vår frihet, måste försvaras, och det gäller även i Karlskoga. Till de främsta uppgifterna hos oss hör att förhindra att samhället delas upp i ett vi och dom och att se till att alla barn och unga får de förutsättningar och den skolutbildning de behöver för att delta på lika villkor i det svenska samhället. Det är viktigt både att förhindra diskriminering och motverka uppkomsten av utanförskapskulturer som t ex stänger inne och ute flickor och kvinnor. Liberalerna står upp för alla människors lika värde och tar avstånd från tankar om att människor ska delas in i fack utifrån till exempel kön, etnisk bakgrund eller sexuell läggning. Vi vill att alla som bor i vår kommun ska känna sig lika välkomna och delaktiga, med samma rättigheter och skyldigheter. Arbetet för jämställdhet mellan könen måste drivas varje dag, till exempel för att motverka mäns våld mot kvinnor eller i skolan för att förhindra att flickor kränks och bryta negativa attityder till skolarbete bland pojkar. En annan viktig kommunal uppgift är att se till att det finns tillräckligt med idrottshallar och andra arenor när även flickorna vill ha plats.

Vi tar också striden för att försvara allas rätt till friheten att leva ett fullvärdigt liv, som nu undergrävs genom inskränkningar av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, en viktig liberal reform. Vi slår vakt om rätten till den personliga assistansen, en liberal frihetsreform för personer som lever med funktionsnedsättning. På kommunal nivå vill vi att kommunen ser över möjligheten att skapa fler arbetstillfällen, inte minst för personer med intellektuell funktionsnedsättning, inom sina verksamheter.

Sjukvården har stora problem som även är påtagliga i vår kommun. Äldre som behöver många kontakter med sjukvården hänvisas ofta till akuten och på vårdcentralen kan de varje gång få träffa en ny stafettläkare. Kötider är ofta mycket långa. Det gäller exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin men även exempelvis kötider för cancerbehandling kan vara orimligt långa. En viktig orsak till dessa problem är att alltför lite resurser läggs på primärvården, dvs. vårdcentralerna. Sverige har i jämförelse med många andra länder en låg andel läkare i primärvården. Vi vill att vårdcentralernas resurser stärks, med fler fasta läkare, och vi vill öppna för fler aktörer inom vården. Detta behövs även för att stärka den vård som bedrivs i kommunens regi.

Liberalerna prioriterar skolan eftersom kunskap är den viktigaste förutsättningen för att alla ska få samma livschanser. Det är också avgörande för Karlskogas attraktivitet att familjer kan lita på att Karlskoga ger barn utbildning av högsta kvalitet. Det pågår ett omfattande arbete för att förbättra kunskapsresultaten, men det försvåras av att resurstilldelningen är alldeles för låg. Under den kommande mandatperioden vill vi särskilt prioritera att lärare och annan skolpersonal ges mer tid att stödja och undervisa eleverna, både de som har särskilda behov och de som behöver mer utmaningar. Ett rimligt mål är att resursinsatsen per elev inom snabbt kommer upp minst i nivå med genomsnittet i riket, vilket kräver ett tillskott på minst 15 miljoner kronor.

Om detta ska vara möjligt utan skattehöjning krävs ett betydande arbete med att se över organisation och kostnader i hela den kommunala förvaltningen, även i skolan, inklusive att pröva möjligheter till att upphandla verksamhet som idag sker i kommunens egen regi. Idag görs ”genomlysningar” av olika verksamheter med sådant syfte vanligen av externa konsulter, vilket är både dyrt och gör att dessa insatser blir tillfälliga. Vi vill därför föreslå en förstärkning av kommunens egna resurser, bl a controller och upphandlare, för att kontinuerligt driva ett sådant arbete.

Trygghet är en grundsten för livskvalitet. Under den senaste mandatperioden har antalet poliser minskat. Många poliser har hoppat av pga dålig arbetsmiljö och låga löner. Detta har även fått effekter i Karlskoga. Det som krävs för att vända utvecklingen är främst åtgärder på riksnivå, men vi vill att även kommunen gör en insats genom att anställa trygghetsvakter som hjälper till att göra särskilt centrum tryggt och lugnt för alla medborgare. Liberalerna har föreslagit att staten ska bidra till finanseringen av kommunala trygghetsvakter med 500 miljoner kronor.

Vi vill motverka ett uppdelat Karlskoga. Språk, arbete och skola är de viktigaste vägarna in i det svenska samhället för nyanlända och det är av avgörande betydelse att alla får del av detta, kvinnor som män. Vi vill stärka insatserna både i skolorna och i vuxenutbildningarna och vi vill att nyanlända ges förutsättningar att utnyttja etableringstiden mer effektivt än idag, genom att komplettera utbildning med praktik och arbetsträning.

Sjuk- och hälsovård

Äldreomsorg, vårdcentraler och sjukhus ska samverka och tillsammans skapa en vård och omsorg speciellt utformad utifrån den äldre individens behov. Detta kräver att vårdcentralernas resurser stärks. Vi vill ha fast anställda läkare på vårdcentralerna, som kan ge kontinuerlig och trygg vård, vilket är särskilt viktigt för de äldre. Detta ska säkerställa kontinuitet för patienten och säkerställa läkarmedverkan i den kommunala vården och omsorgen. Äldre ska inte behöva åka till akuten varje gång något händer utan ha en vårdkontakt att vända sig till. Det behövs särskilda äldrevårdsmottagningar.

Vi vill också särskilt höja kvalitet och tillgänglighet i psykvården, särskilt för barn och unga, men även för äldre. Även detta är ett område där den kommunala verksamheten, till exempel skolornas arbete med elever med särskilda behov, särskilt drabbas av långa sjukvårdsköer.

Karlskoga lasarett måste ges stabila förutsättningar att bedriva sin verksamhet med hög kvalitet. Det gäller all verksamhet, inklusive BB (avdelning Q).

Vi vill öppna för fler aktörer inom vården. Det behövs också ett aktivt utvecklingsarbete i vården för att skapa fler verkningsfulla, nätbaserade behandlingsformer, syftande till att erbjuda fler patienter behandling på nätet. Digitaliseringens möjligheter ska användas till att erbjuda vård av högre kvalitet (”smart vård”), högre tillgänglighet och till att skapa ökad säkerhet kring läkemedel och hur de används. Region och kommun behöver arbeta nära samman i denna utveckling.

Genomfartstrafiken

Framgången under de senaste åren för planeringen av en ny järnväg mellan Kristinehamn och Örebro, som del av en samlad lösning Oslo – Stockholm, gör att det nu även finns en realistisk möjlighet att få bort genomfartstrafiken på E18 genom Karlskoga. Få andra förändringar skulle betyda mer för att förbättra livsmiljön i kommunen. Det kommer inte att ske i närtid, men det är under de närmaste åren som den avgörande planeringen kommer att ske. Det är därför av stor betydelse att Karlskoga kommun i detta skede betonar betydelsen av att få en samlad trafiklösning som gäller både väg och järnväg.

Gör Karlskoga till en cykelstad igen

Idag är det svårt att klara sig utan bil. Men nu vill återigen allt fler kunna välja cykel, för att undvika avgaser, buller och få vardagsmotion. Det har också blivit lättare att cykla, med bl a elcyklar och bättre fungerande växlar. Men tyvärr brister standarden på cykelvägarna. Olycksstatistiken visar att det inträffar förhållandevis många cykelolyckor i Karlskoga och ett skäl kan vara att det ännu finns många farliga platser, t ex vid viadukterna. Det går fortfarande inte att cykla runt Möckeln eller till Lunnedet utan att komma alltför nära snabba och tunga fordon. Vi vill därför prioritera arbetet med att öka cykelsäkerheten. Det kan gälla trafikplanering, skyltning, gatuunderhåll och insatser bland skolelever och andra för att främja större säkerhet, t ex genom ökad hjälmanvändning.

Skolan

En färdplan för arbetet för bättre skolresultat under de närmaste åren har stakats ut i Barn- och utbildningsplanen 2017-20 som antogs med brett politiskt stöd. Under en ny förvaltningsledning arbetar all personal vid skolorna och därtill hörande verksamheter målinriktat med detta. Trots att skolorna de senaste åren har tillförts ökade resurser är detta långt ifrån tillräckligt. Utbildningskostnaden per elev i grundskolan ligger väsentligt under genomsnittet i landet och detta är en av flera orsaker till att skolresultaten är svaga. Den ökning som har kunnat skönjas av de genomsnittliga meritvärdena i årskurs 9 måste fortsätta och andelen elever som är behöriga till nationella gymnasieprogram måste höjas väsentligt. Det behövs därför mer lärare och andra vuxna, inte färre, i Karlskogas skolor! Av detta skäl anser vi att det är helt nödvändigt att redan till budgetåret 2019 väsentligt höja resurstilldelningen till grundskolorna. För att nå riksgenomsnittet krävs en höjning med minst 15 miljoner kronor. Vi är medvetna om att det kan krävas tuffa budgetprioriteringar för att nå detta, men det bör också, mot bakgrund av de senaste årens goda ekonomiska resultat för kommunen som helhet, vara möjligt att under några år dra ner på det finansiella överskottskravet.

Men mycket annat behöver också förändras. I kommunen vill vi bland annat:

Förstärka barn- och elevhälsan så att det hälsofrämjande och förebyggande uppdraget via tidiga insatser kan utvecklas. Betydligt mer behöver göras, och i lägre åldrar, när det gäller insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Detta handlar bl a om utbildningsprogram för föräldrar med utagerande barn, utbildning av all skolpersonal kring bemötande och extra stöd i skolan för barn med särskilda behov. Det är viktigt att arbete med dessa frågor bedrivs systematiskt och med kvalificerat stöd även i förskolorna. Det är också viktigt att samarbetet mellan kommunen och regionen stärks.
Finansieringen inom kommunen av resurser för elever med särskilda behov behöver läggas utanför den ordinarie resurstilldelningen till skola. En skola som får fler sådana elever ska inte behöva finansiera det med besparing på den ordinarie undervisningen.
Satsa på tidiga läsvanor, redan i förskola och förskoleklass. Barnens ordförråd har minskat kraftigt, därför måste både föräldrars läsning för barnen och läsning i skolan få större uppmärksamhet. Här har biblioteket och skolbiblioteken en mycket viktig roll som behöver förstärkas ytterligare. En väg att nå ut till alla barn går via aktiviteter som bedrivs i samarbete med förskolor och förskoleklasser för att visa både barn och föräldrar vad som finns på biblioteken, även på andra språk, och stimulera till boklån.
Det som händer i skolan händer i klassrummen. Lärartiden per elev behöver öka. Eftersom det är svårt att rekrytera behöriga lärare behöver lärartid frigöras genom insatser av annan personal, t ex skolcoacher och rastvakter. Lärarna behöver också mer tid för vidareutbildning, kompetensutveckling och gemensamt pedagogiskt utvecklingsarbete, det som kallas kollegialt lärande.
Mer stöd under skoldagen. Särskilda insatser redan i åk 1 och åk 2 för barn som har svårigheter med läsning och räkning. Fler elever har särskilda behov och det måste finnas resurser för skolorna att ge dem det stöd de behöver och har rätt till.
Studiero och trygghet. Det är viktigt att alla skolor har ordningsregler som skapar lugn och trygghet och att dessa efterlevs. Skolorna ska vara rena och snygga, inomhus och utomhus. Arbetet för att motverka mobbning behöver stärkas, med tydliga handlingsplaner, så att det bedrivs systematiskt och omfattar både verbala och fysiska kränkningar, även de som sker via sociala medier.
Elever som inte har varit i Sverige så länge behövs ges mer studiehandledning på sitt modersmål. Det är avgörande både för dem själva och för hela samhället att de klarar att bli behöriga till gymnasiet och sedan även fullföljer gymnasieutbildningen.
Elever kan idag erbjudas att gå ett extra år i grundskolan men istället slussas de istället ofta vidare till gymnasiets introduktionsprogram. Vi vill pröva om denna praxis bör ändras. En del nyanlända elever får alldeles för kort tid på sig för att ha en chans att lära både det nya språket och klara skolan.
Fortsatt kompetensutveckling bör ske av personal inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, kulturfrågor med mera, för att underlätta övergången till ordinarie undervisning och till svensk skola.
Fritidshemsplacering bör ges även elever med arbetslösa föräldrar.
En heltidstjänst för studie- och yrkesvägledning (SYV) behövs på varje högstadieskola för att möta eleverna mer individuellt.
Ökade möjlighet bör ges nyanlända vuxna att göra praktik i förskola och skola som stöd för barn och elever med annat modersmål.
Ett kvalitetsåtagande ska finnas mellan skola och hem, baserat på delaktighet och erfarenhet från framför allt de barn/elever och deras vårdnadshavare där tilliten till skolan eller/och attityderna till vikten av skola och utbildning är som lägst. Alla föräldrar ska göras medvetna om sitt ansvar att se till att barnen kommer utsövda, i tid och med frukost i magen till skolan.

Det krävs också en rad insatser på statlig nivå. I Liberalernas budgetmotion 2018 föreslås bland annat:

Tioårig grundskola och fler lektionstimmar för alla
Extra undervisningstid i skolan för nyanlända elever
Särskilda karriärtjänster med högre lön på skolor i utsatta områden
Enklare att anställa, för att skapa fler riktiga jobb
Inträdesjobb för nyanlända och unga
Ökade drivkrafter att gå från bidrag till jobb
Gör det mer lönsamt att studera vidare, genom att höja brytpunkten för statlig skatt

Tidiga insatser för barn med en social investeringsfond!

Det behövs tidiga insatser för barn där skolan av olika skäl riskerar att misslyckas eller där barnen av andra skäl riskerar få problem i tonåren och vuxenlivet. Men ett problem är att en stor del av de resurser som skulle behövas redan används för insatser för de äldre barn och ungdomar som inte har fått sådant tidigt stöd. Det behövs också mer kunskap om vilka insatser som fungerar särskilt bra, eller mindre bra, som komplement till de övriga insatser som redan görs i vår kommun. Vi vill därför inrätta en särskild social investeringsfond som inriktas på att pröva nya sätt att arbeta med insatser för barn i förskola, låg- och mellanstadium som kan väntas minska kommunens utgiftsbehov under senare år (för särskilt stöd i grundskolan, förlängd gymnasieutbildning, kostnad för placeringar i familjehem eller institutioner mm). Goda erfarenheter finns nu av detta i flera kommuner, bl a Örebro. En första avsättning bör göras under år 2019. En del av de framtida besparingarna bör återföras till fonden under en sjuårsperiod för att möjliggöra fortsatta satsningar.

Äldreomsorg

Äldres möjlighet att påverka den service de får i hemtjänst och särskilda boende behöver stärkas. En av flera viktiga aspekter är möjlighet att påverka maten. En studie gjord vid Umeå universitet år 2014 visade att runt hälften av de äldre som bor hemma med hemtjänst är undernärda eller i riskzonen för undernäring. I ett antal kommuner, t ex Örebro och Alingsås, kan personer som har beslut om matlåda välja leverantör. En annan möjlighet är att matkasse för äldre genom e-handel kombineras med viss hjälp från hemtjänsten att laga mat och/eller värma fryst färdigmat. Idag erbjuder Lidköpings kommun en egen sådan lösning. Vi vill att det även i Karlskoga kommun ska erbjudas sådana alternativ till hemtjänstens matlådor!

Äldreomsorgen behöver i högre grad anpassas till de enskildas behov och önskemål som även kan variera från en dag till en annan. Detta kan göras till exempel med arbetssätt som kallas Individens Behov I Centrum, IBIC, som är avsett för kommunernas arbete med vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning utifrån socialtjänstlagen (SoL) och LSS. Detta syftar till att göra det tydligt vad individen behöver, öka individens och anhörigas delaktighet och underlätta samarbete mellan olika utförare.

Den digitala tekniken öppnar möjligheter att även på andra sätt öka kvaliteten i hemtjänsten och äldrevården och göra den bättre anpassad till individens egna behov och önskemål. Exempelvis kan larmtjänsten utvecklas på flera olika sätt, bland annat genom möjlighet till röstkommunikation. På olika sätt kan det bli möjligt att göra insatser av hemtjänst och vård mer flexibla så att de kan varieras efter hur brukarnas behov och önskemål skiftar mellan olika tillfällen eller för att undvika störande besök av hemtjänstpersonal mitt i natten. Även när det gäller den medicinska vården skapar ny teknik möjligheter att göra vården både säkrare och mindre besvärlig. Vi vill att Karlskoga ska ligga långt framme i att ta tillvara dessa möjligheter, vilket kräver att sådant arbete ges prioritet även på övergripande kommunledningsnivå.

Den som flyttar till ett äldreboende måste erbjudas möjlighet att använda digitala verktyg för att kunna fortsätta använda sociala medier, hålla kontakt med vänner och anhöriga, söka information och allt annat som människor idag gör via nätet.

En lagförändring gör det nu möjligt för kommuner att erbjuda viss hemtjänst utan särskild behovsprövning, t ex matlåda och viss städning för alla personer över en viss ålder. Vi anser att Karlskoga bör utnyttja denna möjlighet. Erfarenheter från Linköpings kommun tyder på att detta kan göras utan någon väsentlig kostnadsökning.

Andelen 80+ i befolkningen ökar kraftigt de närmaste åren. Därför behövs fler äldreboenden, ”mellanboenden” och anpassningar för bättre tillgänglighet genom bostäder i markplan, hissar och ramper. Under år 2017 igångsattes genom ett initiativ från L, S och V ett utredningsarbete för att i samarbete med bl a pensionärsorganisationerna ta fram en plan för hur detta arbete ska bedrivas.

Integration och sammanhållning

Integrationsarbetet måste bli väsentligt bättre. Vägen in i det svenska samhället går genom språket, skola och arbete. Ökade insatser behövs i grundskolan för att nyanlända elever ska bli behöriga till gymnasiet. SFI (Svenska för invandrare) behöver tillräckliga resurser för att kunna ha hög lärarkompetens och bra undervisningsmaterial. SFI-elevernas hela arbetsdag behöver utnyttjas så att etableringstiden används fullt ut, t ex genom utökade arbetslivskontakter.

Det är idag svårt att få personal till bland annat äldreomsorgen och förskolorna, och det kommer att bli ännu svårare eftersom både andelen barn och andelen ”äldre äldre” i befolkningen ökar. En viktig resurs för att lösa detta är de många mer eller mindre nyanlända som ännu inte fått fotfäste på arbetsmarknaden, inte minst de kvinnor som hittills ofta fått vänta länge på första jobbet. Här krävs det nu att kommunen gör ännu större ansträngningar än tidigare att erbjuda möjligheter till både arbetsträning, praktik och till anställningar som inte kräver mycket lång utbildning.

Samhället måste hållas samman. Det kräver insatser på många plan, inte bara skola och arbetsmarknad. Det krävs vilja och ansträngning till detta både av de som bor här sedan länge och de som är på väg att etablera sig. Under de senaste åren har många av kommunens föreningar och enskilda personer visat stor vilja att bidra till detta var och en på sitt håll, t ex alla de som har blivit ”Karlskogavän” för att hjälpa en nyanländ till rätta i det nya samhället. Men det är också viktigt att utanförskapskulturer motverkas. Det är viktigt att alla har klart för sig vilka rättigheter och skyldigheter som finns i det svenska samhället och att dessa gäller lika för alla. Här har exempelvis Karlskogahems bovärder gjort viktiga insatser genom att göra alla nya hyresgäster uppmärksamma på vad som förväntas i det nya landet när det gäller t ex tvättstugor och soprum. Men annat kan kräva större omställning än att lära sig sådana regler. Särskilt viktigt att uppmärksamma i kommunens arbete i olika verksamheter är flickors och kvinnors möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och värnet av deras frihet att själva välja hur de vill leva sitt liv.

Trygghet

De trygghetsskapande åtgärder som har gjorts de senaste åren genom ”Purple Flag” har varit viktiga för att göra miljön i särskilt stadskärnan mer trygg och tillgänglig för alla. ”Purple Flag” är en metod för att arbete med trygghetsskapande i stadskärnor och att certifierera sådant arbete. Liknande åtgärder behövs i andra delar av kommunen. Samarbetet mellan bland annat kommunerna Degerfors och Karlskoga och polisen i det lokala brottsförebyggande rådet är mycket viktigt och ett föredöme för andra kommuner. Det är viktigt att uppmärksamma detta så att inte detta prioriteras bort av polisledningen till följd av polisbristen.

Eftersom polissituationen är ansträngd även i Karlskoga bör kommunen anställa en eller fler trygghetsvakter som kan rondera i centrum, bl a i biblioteket.

Ungdomars fritid

Karlskoga har ett mycket stort och aktivt föreningsliv inom bland annat idrott och kultur och det är en central uppgift för kommunen att stödja de ungdomsverksamheter som bedrivs i detta.

Kommunen har två väl fungerande fritidsgårdar som vänder sig till högstadieungdom. Det är mycket viktigt att dessa ges förutsättningar att fortsätta och vidareutveckla sin verksamhet. Det pågår även ett arbete för att starta en Ungdomens hus, som vänder sig till en bredare grupp ungdomar. Vi stöder detta arbete och hoppas att det kan bli framgångsrikt, men är inte beredda att prioritera ned resurserna till de två fritidsgårdarna.

Ett stort arbete pågår inom idrottsrörelsen för att göra idrotten mer jämställd. Ett problem som uppstår när allt fler flickor vill ägna sig åt idrott på samma villkor som pojkarna är att det uppstår konflikter om platser och tider i hallar och arenor. Det är viktigt att fördelningen görs rättvist, men det krävs också mer lokaler för att möta de ökade behoven. De satsningar som nyligen gjorts eller pågår när det gäller renovering av ridhuset och idrottshallen vid Karlbergsskolan kommer inte att räcka. I planeringen för ett nytt badhus är det därför viktigt att ta ett helhetsgrepp i denna fråga.

Arbete och näringsliv

Under de senaste åren har ett flera åtgärder gjort för att stärka Karlskogas företagsklimat, vilket även har lett till att kommunen har klättrat i det index som Svenskt Näringsliv tar fram. Detta arbete behöver utvecklas ytterligare. Viktiga områden är dels service och bemötande, dels beredskap att hjälpa till med frågor som rör markanvändning och planering. Allra viktigast för näringslivet är dock att kommunen bedriver sina kärnverksamheter med hög kvalitet, särskilt förskolor och skolor.

Karlskoga är en teknikstad. Idag sker teknikutveckling ofta i samarbeten mellan flera företag, universitet och offentliga arenor, som teknikparker. Etableringen av Alfred Nobel Science Park, som vi understött, har varit mycket framgångsrik och är viktig att vårda.

Karlskoga behöver fler tjänsteföretag som kan skapa jobb och tillväxt inom vård och omsorg; det ska kommunen uppmuntra, inte bromsa. Under mandatperioden har vi bidragit till att göra det tydligt att privata förskolor har samma rätt att etablera sig i Karlskoga som i andra kommuner. Förskolorna i kommunen behöver utökas och det vore mycket bra om företag eller föräldrakooperativ skulle kunna bidra till detta under kommande år. Vi vill underlätta för privata företag och kooperativ att utnyttja sin rätt att starta förskolor och skolor även i vår kommun.

Ett skäl till att Karlskoga kommun, liksom många andra kommuner, har svårt att rekrytera yngre medarbetare är att det funnits en tradition att i stor utsträckning erbjuda deltidsarbete, särskilt för kvinnor. På så sätt löser kommunen en del av sina problem att organisera sin verksamhet men till priset av anställningar som ger inkomster som inte räcker för en ensamförsörjare. I Karlskoga kommun har det genomförts ett arbete i ett par år för att öka antalet heltidsarbeten. Detta bör fortsatt drivas med kraft. Särskilt viktigt är att nya tjänster alltid erbjuds som heltid.

Karlskoga växer, även kommunen måste bygga

Vi vill att kommunen de närmaste åren ska göra flera stora investeringar:

Antalet förskolebarn har ökat kraftigt. Barngrupperna är alldeles för stora. Näst efter den beslutade förskolan med fem avdelningar i Baggängen som ska stå klar i slutet av 2018 behövs en ny förskola med fyra avdelningar som ersätter Sandtorpet. Som det ser ut nu kommer det inte att räcka, planering bör genast starta för utbyggnader av flera förskolor.
Skolorna är trånga och hälften i stort behov av renovering. Alla skolors lärmiljöer, inomhus och utomhus, behöver moderniseras. Detta ska starta omgående. Vi har tillsammans med övriga partier i majoriteten föreslagit att drygt 30 miljoner kronor av 2017 års överskott används för att möjliggöra detta.
Det arbete som nu pågår för att planera för den ökning som väntas under kommande år av antalet ”äldre äldre” i kommunen kommer med största sannolikhet att vissa behov av fler äldreboenden och andra kommunala investeringar, bl a för att öka tillgänglighet till offentliga rum och miljöer utomhus och inomhus.
Stora investeringar behövs i VA-näten, för att skapa förutsättning för nya bostadsområden, av miljöskäl och för att klimatsäkra avloppssystemen i en tid när häftiga skyfall blir vanligare.
Planering behöver påbörjas för ett nytt badhus som ska stå klart om drygt tio år.

Dessa stora investeringsbehov ställer krav på förmåga att prioritera rätt. Kommunens skuldsättning gör det kostsamt att låna till stora investeringar. Kommunen har kunnat väsentligt stärka sitt eget kapital under de senaste åren, vilket kommer att vara till stor nytta. Vi är inte främmande för att sälja av vissa tillgångar, t ex vattenkraften och biogasen, för att minska skulderna och möjliggöra investeringar inom skola, vård och omsorg.

Rätt fokus: Bra service, hög kvalitet och ekonomi i balans

Bra förskolor och skolor. God omvårdnad och service till de äldre. Trygghet. Ren miljö. Detta och en hel del annat är vad kommunen ska åstadkomma. Men för det krävs att den politiska ledningen är beredd att göra vad som krävs:

Alltför mycket kommunala medel har, ibland med stöd av både S och M, förlorats på riskfyllda projekt som ligger utanför kärnuppgifterna, t ex köp av ett stort antal äldre vattenkraftverk eller investeringar i en egen biogasanläggning med ny och oprövad teknik. De närmaste åren blir det än mer viktigt att prioritera. Vi sätter skola, vård och omsorg främst. Både vattenkraften och biogasen kommer att kräva ytterligare investeringar. Det risktagande detta innebär är andra bättre lämpade för än ett kommunägt bolag.
Öppenhet för andra sätt att organisera verksamheten. Under den gångna mandatperioden har kommunen fått sin första intraprenad genom hemvårdsgruppen i Ekeby. Det har gått alldeles för långsamt. Vi vill att den ska följas av fler och förhoppningsvis har det nu blivit lättare för de som vill haka på.
Vissa verksamheter som idag sker i kommunal regi bör istället upphandlas om detta kan göras med tillräcklig kontroll av kvalitet. Vi vill särskilt pröva detta när det gäller produktionen av mat i olika verksamheter. Vi vill att det ska finnas alternativ när det gäller de matlådor som levereras av hemtjänsten och vi är oroliga över kostnadsutvecklingen för den måltidsproduktion som sker i kommunen regi. När den kommunala maten för de äldre kostar 150 kronor per portion är något fel.
Karlskoga kommun satsar för lite resurser på att följa och kritiskt analyser verksamheternas ekonomi. Istället görs från och till ”genomlysningar” med hjälp av externa konsulter. Men sådana tillfälliga insatser får sällan någon större betydelse. Vi anser att det kommunen behöver en förstärkt ekonomiska analysfunktion, dvs. med fler ”controllers” som varaktigt arbetar med att analysera verksamheten, ge förslag till förändringar och även analysera vilka effekter sådana förändringar får.
Nya arbetssätt, ny teknik. Digitaliseringen skapar, rätt utnyttjat, möjligheter att väsentligt förbättra kvalitet och i vissa fall även effektivisera. Vårdsinsatser för äldre kan förbättras genom det som kallas ”smart vård”, service och mat kan enkelt anpassas efter personliga önskemål och behov.

Vi är beredda att bidra till att Karlskoga får en stark utvecklingsinriktad ledning

Vi är ett socialliberalt parti. Vi slår vakt om kommunens kärnverksamheter, skola vård och omsorg och vill att dessa ska utveckla mot hög kvalitet till gagn för alla medborgare. Vi anser att den kommunala verksamheten kan utvecklas genom större inslag av valfrihet och konkurrens men bara under förutsättning av att höga krav på rättvisa och kvalitet kan upprätthållas. Under de senaste åren har vi haft en mer restriktiv inställning till vilka verksamheter särskilt det kommunala energibolaget bör ägna sig åt än både bl a Vänsterpartiet och några av kommunens andra borgerliga partier.

Karlskoga har under mandatperioden 2014 – 2018 tillhört den tredjedel av landets kommuner som har haft en blocköverskridande majoritet. Denna har bestått av Liberalerna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Vi har dock varit och är beredda att gå in i en borgerlig Alliansmajoritet om förutsättningar finns för detta. Vi är även beredda att fortsatt gå in i en blocköverskridande majoritet, särskilt om denna får en stark förankring i mitten av det politiska fältet.